pyret

ligger på mitt rosa moln och ser ut över världen.

Dagrna rullar på men på ett helt annat sätt än tidigare, nu för tiden är alla dagar för korta och är över alldeles för snabbt. Vet varken ut eller in som vanligt fast nu på ett possetivit sätt, skrattar bort mina dagar, längtar, önskar och tänker. Är varm men det är det bara jag som vet, en kännsla har tagit över och det är svårt att inte vara lite rädd samtidigt som man bara njuter av detta underbara lyckorus.

Lycka är att skratta bort dagarna
att önska att dom aldrig tog slut
att tycka att tiden är alldeles för kort
att längta varje vaken minut