Be om ursäkt för att du är Hjärndöd istället

Visst älskar man när man får sånna här underbara komentarer kasstade rakt i ansiktet. Det är då jag är glad att vännerna inte är långt bortt, tack sötnosar för i går ni vet precis villka ni är ♥
Nu finns det otroligt mycket att säja men ändå ingenting
det hatet som har släppts löst i denna värld ekar i mitt huvud i mörkret, och där förlorade du mig, där tappade jag kontrollen, där rammlade jag än en gång, men vart fanns du då? När jag rammlar i mörkret, vem fångar mig då? Jag vill vara stark, men hur lätt är det att kämpa själv för när det värsta kommer så tror ni att det redan är över och då står jag där själv igen, jag vet ju hur det är, precis hur det är. Änndå försöker jag, kan någon hjälpa mig?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback