pyret

slängdes ur mitt land av mardrömmar för att till ljudet av barnskrik och fågelkvitter göra av med obefintiliga pengar tillsammans med två systrar fulla med kärlek. Barnvagnen sköts backe upp och backe ner när tre flickor gjorde stan. Hallonpaj och äppelmos puré stod på menyn när det nalkades mellanmål på ett av alla caféer i denna lilla stad. För att tillslut utan invändnigar bli övertalad att spendera min natt med att vakta över ett sovande underbarn tillsammans med en föredetta rumskamrat.

Huset mitt fylldes med mat os när middagen lagades ovanligt men välbehövt tidigt denna inte så soliga onsdags eftermiddag. Med en skål ihopblandat kylåps fynd slog jag mig ner i en alldeles för gammal soffa för att en liten stund förlora mig i en annan värld.

Med en blå kappa och svarta pumps rusade jag in på mat affären där jag bor men bara för en stunds köande. Pussa mamman och pappan hej då och sedan krypa ner i sängen. Att passa barn kan vara förhållande vis lätt och kvällen förändrades snabbt till en mycket saknad tjej kväll full av snacks, hårfärgning och en brud rulle från 90 talet. Nu när .38 special än en gång berättar för mig att han ej klänga tag i mig för hårt då han kommer förlora kontrollen, hur många gånger har inte Just hold on loosely, but don't let go sagt detta till mig förut, när ska jag då börja lyssna? Hoppas nu på att två mycket saknade svart vita varelser ska få dela mitt nya hem i juni, och när då Journey säger Don't Stop Believin'  på last.fm kan jag inte annat än hoppas.


från rött till blå svart till brun svart?